Dag 28. Karantän, Corona. Lördag.

Det var inte mycket till hus när vi kom hit. Det, som vi nu tillbringar alla våra dagar i. Ingen vet hur gammalt det är. Hundratals år. Delar av det är kanske tusen – eller mer.

Sannolikt har det gått igenom många förvandlingar, men när vi hittade det hade ingen bott i det på 40 år. Det luktade förfärligt av åsna. Ett plåttak. Inget el. Inget vatten. Egentligen var det inget mer än halvt nerrasade stenväggar. Och en dröm.

Det är 15 år sedan. Ibland glömmer jag det. Vi kommer att glömma det här också.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s