… jag tog ut hela min lilla pension.

Så kom hösten hit också, till min bergstopp. Det är 14 grader ute, och småregnigt. Rudy gör pumpapaj, och i två dagar i rad, snart tre, har jag städat i ateljén. Och målat väggarna.

Sveriges Radio P1 fungerar bra här, trots avståndet. Jag älskar P1. Jag är en sån. Jag lyssnar på allt (utom högmässa) medan jag gör annat.

Nyss sändes programmet ‘Plånboken’. Det handlade om råd inför pensionen. Lite sent, jag tog ut hela min lilla pension den allra första dagen det över huvud taget går i Sverige, vid 62 år ålder.

– Arbeta så länge som det bara är möjligt, det lönar sig alltid, råder en snusförnuftig expert på radio.

Jag vet att programmet handlar om ekonomi, och att experten ska ge råd om just det – men jag rycker till. ”Lönar sig alltid!?” Handlar allt bara om pengar nu? Ska det inte ens ställas i relation till annat? Med risk för att förenkla (nästan) lika mycket som experten, så undrar jag: Vad hände med de sena kvällarna och vännerna och vinet? Vad hände med hajken uppför berget när den fuktiga jorden gav vika, och jag rasade ner lite längre än jag hade tänkt? Vad hände med mandelblommorna som blommade och var så många att det blev tjockt i halsen? Med midnattspannkakorna till barnbarnen, som fick ta precis så mycket socker dom ville ha? Tomaterna vi odlat som blev så många att vi fick dela dom i halvor, strö på salt, och torka på terassen? För att inte tala om miljön, middagarna, konsten… Allt går faktiskt inte att köpa för pengar. Det har jag hört hur många gånger som helst. Visst är det väl fortfarande lika sant?

Allt går inte att åstadkomma utan pengar heller – fråga mig! – men om man sätter sig ner och funderar igenom hur man vill leva resten av livet är väl valet knappast inte särskilt svårt? Inte ens den som är priviligerad nog att ha sin passion som profession väljer väl chefer, väckarklockor, tidiga morgnar på bussen, arbetsluncher, och trötta kvällar i tv-soffan om det inte är nödtvunget? Och den som sakta men säkert sliter ut sin kropp och själ blir blir väl inte friskare av att pensionsförsäkringen växer till sig?

Allt annat ger sig, av sig självt. Med tiden. (Inklusive förkylningar och julångest.)

5 reaktioner på ”… jag tog ut hela min lilla pension.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s