Jag har ont i tummen. Uppenbarligen är det för att jag använder den när jag klickar på datorns styrplatta, och på mobilen. Ensidiga rörelser, antagligen mer än vanligt. Det kallas ’sms-tumme’. Och det enda som hjälper är att ändra rörelsemönster.

Jag klipper till ett stödförband, och försöker linda det lite snyggt över själva tumleden. Delvis för att det inte ska göra ont, men mest för att påminna mig själv om att låta tummen vila lite. Sen sätter jag på radion istället, och hamnar mitt i ett program om hur man bäst ska handskas med karantänen.

’Rutiner är viktigt’, säger en intervjuad expert. ’Det gäller speciellt för den som nu jobbar hemifrån. Försök att hålla samma rutiner som på arbetsplatsen. Gå upp på morgonen. Klä dig för jobbet. Ha ett dagsschema’.

Jag tänker att det faktiskt var bland det dummaste jag hört. Visserligen är jag inte alls i den situationen – jag har varken någon annan arbetsplats att åka till i vanliga fall, eller någon som ålägger mig uppgifter – men är det inte precis tvärtom som gäller nu?

Är inte detta extraordinära tillstånd det perfekta tillfället till att utvärdera vanor och rutiner? Och till att skapa nya, som passar oss bättre? Ändra rörelsemönster, typ?

Det kommer bli vardag igen. Det är ett som är säkert.

Hur ska den se ut?

---

bild: Stealing. From the serie: interiores.