Dag 19. Corona. Karantän. Torsdag.

Ok. Jag hittade boken. Den om torsk. Och torskens betydelse för vår historia. Den är betydligt mer spännande än man kunde ana.

(Se igår. Det är bra att tänka på annat, säger dom. Gärna ska man tänka på sådant som ger andra perspektiv.)

Såhär: Bacalao.Torsk. Torkad vit fisk. Mjäll och delikat efter att den har blötlagts.

I Andalucía används den i många traditionella rätter, inte minst vid påsk, men man kan också äta den torkad, som den är. En tunn skiva på färskt bröd med lite olivolja, och en kopp kaffe, under en paus från arbetet i Campo, t ex.

Boken, (jag envisas, den är spännande!) börjar med att ställa sig frågan: Hur överlevde vikingarna på sina långa resor över haven? Månader i sträck. Vad åt dom?

Svar: torkad torsk. Bacalao.

Det var norrmännen som först hade insett att man kunde bevara fisken genom att torka den. Och att den i torkat tillstånd var ätbar länge. Dessutom fortfarande väldigt god.

Torkad torsk blev snabbt oumbärlig på skeppen världen över. Alla behövde det. Den hade förvandlats till guld.

Om den dessutom saltades först, så höll den sig ännu längre. Och ju längre den höll sig, desto värdefullare var den.

Baskerna hade salt. Och de fiskade torsk. I mitten av 1400-talet hade de så mycket torkad torsk att erbjuda att det omöjligen bara kunde komma från haven i deras närhet.

Så varifrån fick de den? Det berättade de inte. Men de seglade in i hemmahamnarna med mer och mer torsk, välsmakande, saltad, torkad torsk – och blev rika.

Varken skandinaverna eller britterna hade mött dem ute på sina fisketurer. Det var ett mysterium var de fiskade upp den. Och var de torkade den. Det började ryktas om ett stort land, på andra sidan, tvärs över det enorma havet.

När Columbus reste iväg med sin flotta, 1492 – för att hitta det där landet det pratades om – då höll de baskiska fiskarna fortfarande tyst.

Men maten som serverades på den långa resan var förstås – torkad torsk.

Några år efter Columbus seglade italienaren Caboto över havet igen, i hopp om att hitta den där vägen till Asien som Columbus hade missat. Han hittade också land, även om det inte heller var Asien. Det var en enorm, stenig kustremsa, idealisk för saltning och torkning av fisk, vid ett hav som fullkomligt kryllade av torsk. Caboto rapporterade hem om allt, särskilt torsken, och det nya landet han hittat: New Found Land.

Sen seglade Jaques Carter dit, och utropade hela området som franskt. Carter skrev hem att där redan fanns ett tusental baskiska fiskefartyg på plats.

Baskerna hade pendlat över hela Atlanten i årtionden, århundraden, långt före Columbus, långt före vikingarna. Men det var en hemlighet de hade bevarat för sig själva.

Perspektiv. När man sitter hemma. I karantän. Och om man äter Bacalao.


Boken? Torsk. Av Mark Kurlansky.

https://www.akademibokhandeln.se/bok/torsk/9789173247405/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s