Verkligheten – och en piccoloflöjt

Piccoloflöjten levereras om en vecka eller så. En väldigt anspråkslös en. Och i väntan på det läser jag om noter och fingersättning på internet. Förkunskaper? Noll. Jag återkommer om hur det går. (Säkert är en del drömmar bäst som drömmar. Allt tål inte verklighetens ljus. Jag har faktiskt kallats för tondöv. Men jag har roligt just nu. Det är också värt en del).

Saken är ju den att Tid, det är många olika -ibland motsatta- saker samtidigt. Exempelvis så går den, vare sig man gör något eller inte. Kanske tar det 5 år att utbilda sig till sjuksköterska, eller bildlärare, eller dataingenjör. Men om det är det du vill, så är det bara att kolla vad som krävs för att ta första steget till att skicka in ansökan. Tiden står inte stilla för att man tvekar. Kanske tar det 4 år för ett olivträd att ge sina första oliver. 4 år går ändå, vare sig du planterar ett träd eller inte. Eller så tar det 10 år (?) att lära sig spela piccoloflöjt. Men, hade man börjat för 8 år sen så hade det bara varit 2 kvar. Börjar jag idag då är det i så fall bara 9 år och 51 veckor och 6 dagar! Det går framåt.

Jag är hur nöjd som helst. Jag lär mig ju alltid något på vägen. Idag vet jag till exempel vad ett upphöjt F, ett fiss, är. Det visste jag inte igår. Allt räknas.

God Fortsättning.


Harp Solo : piccolo