självchock, liksom

Hur ska det här gå då?

Det börjar på måndag. På universitetet i Malaga. Jag har fått nyckeln till Judys lägenhet, för dom ska vara borta hela veckan, så jag slipper åka fram och tillbaka. Jag ska vara i stan.

”Taller de autogestión para artistas, músicos y creadores. Técnicas de supervivencia para la jungla de las artes y la cultura”.

Vad är det? Jag är egentligen inte helt säker. Men jag ska vara kursdeltagare på Malaga Universitet (nej inte på konstavdelningen, utan på stoooora campus. Och kursdeltagare, inte kursledare). Det är rätt okänd mark.

Det blir kanske lite som att defilibrera sig?

Igår kväll hängde jag hos Ann. Hon har bott här lika länge som jag. Lite längre till och med. I hennes ateljé stod papperskassar på rad. Hon hade knåpat ihop dom av några av sina grafiska blad från åren som gått. Hon har så många gamla prints som ingen vill ha, menade hon. Lådorna fulla. Nu mäter och klipper och viker hon för fullt.

”I’m going commercial, haha”.

Sen pratade vi om grottmålningar. Och om våra sovvanor. Och om infall. Och om konstens villkor.

Jag återkommer om Malaga.

Översättning av Kursbeskrivningen: ”Självhanteringsverkstad för konstnärer, musiker och kreatörer. Överlevnadstekniker i djungeln av konst och kultur”. (!)

Självchock.

Anns påsar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s